stop ticking, my clock

Kom hem från Jeppisdagarna just, lördag, så i princip sista kvällen.
Helt okej med folk nu mot slutet men jag måsta fara eftersom mamma o pappa kom och hämta mig. Så jag hann inte gå på stan så mycket. Typiskt just då man för en gångs skull börjar få lite feelis. Mesta av tiden tillbringades dock vid Sarahs nya lägenhet.

Det är riktigt mörkt ute nu, och det har regnat hela dagen. Det får en att tänka på att sommaren småningom lider mot sitt slut. Och ännu en sommar har man förverkat utan att egentligen gjort något vettigt. Hösten tränger sig på och jag blir allt mer orolig för att jag inte hunnit med allt jag velat göra. Träffa kompisar och gamla klasskompisar, och andra stipendiater.
Fick just reda på att jag antagligen inte kommer träffa Miika före han far till Indien - jaa, vi syns till jul då! eller...
Och allt som ska inhandlas före . hohho
Stanna tiden, stanna tiden bara en stund. Så jag hinner ikapp mig själv.

Predikaren (3:1-8):
Allt har sin tid...
en tid att riva ner, en tid att bygga upp, en tid att gråta, en tid att le, en tid att sörja, en tid att dansa, en tid att ta i famn, en tid att avstå från famntag, en tid att skaffa, en tid att mista.